Trollius Europaeus

Trollius europaeus    OBS this text is in Swedish and will be translated to English

eMuseumPlus

Smörboll. En serie bilder inspirerade från skulpturen Smörboll av Fabergé som ingår i samlingarna på Nationalmuseum i Stockholm. Den realistiska lilla skulpturen blev en utvald plats dit jag återvände när jag arbetade som museivakt på NM 1983-1985. Bland konsten och föremålen i salarna fungerade denna lilla skulptur som en kraftstation där jag tankade hopp. Mina parkett-trampande rundor i salarna på Konsthantverksavdelningen hade två återkommande viloplatser: Smörboll som var placerad i en glasmonter placerad mitt i en gång som flödade i dagsljus och en tapetgobeläng från 1570-talet i avdelningens centrala största sal, mörklagd från dagsljus och dämpat ljussatt för att skydda gamla vävnader och andra ömtåliga ting. Vid gobelängens närhet tyckte jag mig förnimma närvaro från och samtal mellan väverskorna som arbetat fram blommor, mönster, figuranter i den ca 9 x 6 meter stora vävnaden. I dunklet vid väven upphörde tiden, nu blev all-tid.

Nyss utexaminerad från Konstfack arbetade jag var annan vecka på Nationalmuseum för att tjäna ihop till brödfödan, resten av tiden arbetade jag i ateljén, tog hand om två söner som gick på dagis. Familjelivet kretsade runt den dödssjuk man och fadern till barnen som genomgick hårda behandlingar mot cancer. Arbetsdagarna var min egen tid, min tid att återhämta krafter. När sjukdomen gick in i slutfas tvingades jag avsluta arbetet på NM.

Smörbollen fanns i mina tankar utan att jag gav den uppmärksamhet. Åren förflöt. Vår trasiga familj flyttade till en mindre och billigare lägenhet i ett annat område. Där fanns en balkong. En instinktiv tanke när jag stod på balkongen var att plantera en smörboll. En annan liknande bestämd tanke var att inte ha några krukväxter inomhus. Lusten att följa en smörbolls livscykel gav mig ny energi.

Jag broderade en replik av Fabergés skulptur i metalltråd på papper. Planterade en smörboll på balkongen, fotograferade plantan i olika stadier och broderade stadier på papper med olika material och trådar, pixlade fotografier och gjorde mönster av bilderna – broderade korsstygnsbilder. Under samma tid sparade jag kantbitarna av varje bröd jag bakade. Två stora bröd varje vecka gick åt i familjen med två växande söner vars vänner ofta kom på besök och som alltid var hungriga. Brödkanterna paketerades in i plastpåsar och placerades på balkongen i tidsordning, för att odla möglingsprocesser. Brödkanternas nedbrytning bröts vid lägen som tilltalade mig och sattes då på torkning utan plastskydd, varefter de lackades.  Det dagliga brödet blev mina byggstenar. Under arbetets gång fortskred aktiviteten i sin vardaglighet. Smörboll har aldrig presenterats offentligt. Brödstenarna har ingått i installationer och haft en underordnad roll såsom de byggstenar de är. Det handlar om görandets stora betydelse i sin lilla enkelhet och om hur aktiviteten är ett sätt att försöka förstå eller att aktivitet i sig kan leda vidare till kunskaper och förståelse utanför den egna personliga sfären.

smorboll

Smörbollar växer företrädesvis på svagt fuktiga ängar och är i Norrland och Lappland även vanlig på gräsrika fjällsluttningar upp till trädgränsen.

Arten är en kal, flerårig ört som kan bli upp till 70 cm hög. Stjälken är upprätt och ogrenad. Bladen är brett handflikiga med sågad kant. Blommorna är toppställda och ca 3 cm i diameter, De är svagt men fint välluktande. De yttre hyllebladen är gula, kronbladslika och upp till 12 st. De inre hyllebladen, vilka motsvarar kronbladen, är kortare än ståndarna och ombildade till nektarier. Frukten är en baljkapsel som liknar den hos kabbleka. Fröna är många och blanksvarta. Smörbollar blommar från maj till juli, allt efter växtplatsen.[2]

Smörbollar är lätta att känna igen på sina klargula, bollformade blommor och kan knappast förväxlas med någon annan art i den svenska floran. Till utseendet har den vissa likheter med arterna i släktet smörblommor.

Det vanligaste svenska namnet, smörboll, syftar på den klotformiga blomman, som har viss likhet med de smörklimpar, som flyter upp vid kärning av grädde.

Även namnet ”daldocka” syftar möjligen på växtens utseende: ”Dal” betyder nämligen här inte dalgång, utan kommer av ett fornnordiskt ord ”dol” med innebörden tokig, galen, förvirrad och dylikt, men också överdådig, ”särskilt i fråga om klädedräkt”

Släktnamnet Trollius myntades redan 1542 efter modell av växtens tyska namn Trollblume. Artnamnet europæus (europaeus) är en latinisering av Europa.

 Smörboll på Nationalmuseum.

Objektinfirmation: guld, emalj, nefrit och bergkristall. St. Petersburg 1908-1917

Mått: (h x diam) 14,5 x 5,1 cm

Utf. 1908 – 1917

Komp. och utförd av: Carl Fabergé, rysk, Född 1846, Död 1920
Konsthtv, konstind, ind.design, Metall

NMK 123/1976

Gåva 1976 av Nationalmusei Vänner inköpt på auktion hos Christie´s i London.